Holmgång på Åland

Åland har ungefär lika många invånare som Raseborg eller Nyslott. För 28 år sedan fick landskapet en dagstidning till utöver tidningen Åland, och till allas förvåning har Nya Åland överlevt. Konkurrenterna står nu på samma plan.

Sommaren 1981 skapades Nya Åland av journalister som sagts upp från tidningen Åland. Journalistkolleger såg det i allmänhet som en seger för det fria ordet och den journalistiska hedern. Krisen på den gamla tidningen var en konflikt mellan chefredaktören Hasse Svensson och tidningens styrelse. Journalisterna ställde nästan mangrant upp för Svensson.

Efter några generationsskiften i både styrelser och chefredaktörsrum sedan dess har relationen mellan tidningarna normaliserats till något som kan kallas en tuff konkurrens. Tidningen Åland har fortfarande ett övertag i upplaga och ekonomi.

De kämpar på samma plan men med lite olika medel. Tidningen Åland satsar mera på webben och på att förbli en sexdagarstidning, medan Nya Åland försöker stöda sitt varumärke med tevekanalen Åland24 som tidningen är den starkaste bakgrundskraften för.

Drabanterna säger vardera att den hårda konkurrensen har slipat tidningarna till att bli väldigt alerta och bra. Men läsarna uppfattar det kanske inte så. Enligt en undersökning från Åbo Akademi i fjol är förtroendet för dagspressen klart lägre på Åland än någon annanstans i Svenskfinland.

Tidningen Åland använder i sin layout och marknadsföring mycket blått, medan Nya Åland använder rött. Det har bidragit till uppfattningen att det finns en ideologisk skillnad mellan tidningarna.

I början sågs den skillnaden som så klar att åtminstone en prenumeration på ”kommunistiska” Nya Åland kunde få konsekvenser för det personliga umgänget. Numera prenumererar tusentals åländska hushåll obekymrat på bägge tidningarna.

Om det finns en skillnad mellan tidningarna nu så gäller den snarast hurudant tonfall man använder för att försvara självstyrelsen och svenskan på Åland. Tidningen Åland är snarare att dra sin lans.

Nya Ålands hus ligger ett stenkast från den stora landsvägen norrut från Mariehamn mot Godby. Redaktionen har samlats till morgonmöte uppe på andra våningen som är ett loft längs salsväggarna.

Det är högt i tak men det är trångt kring bordet. Förutom Journalistens utsända sitter här tio kvinnor, av dem två femtonåriga praoelever, och en lika ung gosse – chefredaktör Nina Fellmans son som gör sitt dagsverke med att städa på redaktionen.

Fellman bläddrar igenom dagens tidning. Inte bara den egna utan också konkurrenten. Nyhet för nyhet, sida för sida jämför hon tidningarna med varandra.

Den här matchen vinner förstås Nya Åland – eller Nyan, som den kallas av de egna.

Så övergår man till dagens uppdrag. Nyhetschefen Malin Tillström skall bland annat entusiasmera medarbetarna för julbilagans bilder och reportage trots hällregnet. En stor del av energin skall gå till landskapets budgetmangling men man tänker också börja nysta i misstanken om att det förekommer prostitution på båtarna mellan Sverige och Finland.

Jakobstadsbördiga Nina Fellman kom till Nya Åland 1996 efter att ha skrivit en kolumn i tidningen om hur trist det är att bara gå hemma och koka gröt och städa.

På redaktionen trivs hon väldigt bra, och nu städar hennes son här.

Hon blev chefredaktör för sex år sedan. Under sina år på tidningen har hon blivit bekant för sina läsare. Läsare och tittare, för sedan två år är hon varje vecka med och producerar lokalteve i bolaget Åland24 som tidningen äger till hälften.

”Det har sina sidor. När jag åker och storhandlar på lördagen är det ett gatlopp från tomaterna till gurkorna för det är så många som har något att berätta och diskutera.”

”Ibland är det skönt att fara till Stockholm och gå i butiken utan att synas. Men det är klart att det är en väldigt stor välsignelse för en journalist att ha det så här.”

Tevekanalen ger inga pengar men enligt Fellman är det ett måste för papperstidningsföretagen att börja göra flera slags innehåll och få ut det via flera kanaler.

Också tidningen Åland som inte lystrar till öknamnet Gamlan utan gärna kallar sig Ålandstidningen, har en populär och känd chefredaktör.

En jury som representerar allmänheten valde i år Niklas Lampi, 34, till Årets journalist på Åland.

Hela tidningen valdes till Finlands bästa lokaltidning 2009 i Tidningarnas förbunds årliga tävling.

Innan Lampi blev chefredaktör för ungefär fem år sedan var han HBL:s korrespondent i Stockholm och före det journalist på Åbo Underrättelser.

Lampi och hans redaktion sitter liksom konkurrenterna i en modern redaktion som blev klar för fem år sedan. Men det här huset är mitt i staden. Det står några meter ifrån platsen där grundaren Julius Sundblom bodde och inrättade den första redaktionen.

Sundblom var en nyckelperson då Åland blev ett självstyrt örike på 1920-talet och hans tidning har setts som forum också för självständighetsivrare.

Men Niklas Lampi tonar ner självständighetsflåset. Tvärt.

”Självständighet tror jag inte alls på. Självstyrelsen har tjänat Åland bra på många sätt. Visionen om ett självständigt Åland står nog på lös grund.”

Lampi tror att majoriteten av ålänningarna är av samma åsikt, och att andelen som vill byta moderland till Sverige är en liten minoritet.

Men andelen journalister med anknytning till Sverige växer hela tiden.

”Yrkeskunskapen har de, men det tar tid att få lokalkännedomen och kontakterna”, säger Lampi.

Och just det är dagstidningens tryggaste nisch, säger han.

Lampi har avstått från att starta någon tevekanal.

”Vi såg att det inte finns någon ekonomi i det”, säger han.

Upplagesiffrorna ger vardera tidningen möjlighet att skryta lite. Nya Ålands upplaga mest bara stiger, men Åland är fortfarande störst också om upplagan fallit.

Men enligt Niklas Lampi ser tidningen Åland ”en intressant trend” sedan i våras. Det skall bero på att Nya Åland då blev tvungen att dra in sin lördagstidning och Åland därmed igen blev den enda sexdagarstidningen.

”Vi tror ju att tidningsläsandet koncentreras till veckoslutet så vi försöker nu packa lördagstidningen med skön helgläsning”, säger Lampi och strör salt i konkurrentens sår.

Nu väntar han på att se om det också ger efterlängtat lyft i upplagan då prenumerationerna förnyas i januari.