Fonderna räddar FST-program
Svenska Yle utlokaliserar en handfull produktioner för att spara pengar. Fonderna kommer emot med nästan tre miljoner euro.
![]() Spexar vidare. Peter ”Petski” Westerholm och Magnus Silfvenius-Öhman hoppas att deras program kommer att kunna utvecklas när det från och med i år görs av ett produktionsbolag. |
”Beskedet från ledningen var att det inte finns pengar att fortsätta som tidigare. Antingen flyttas programmet ut till ett produktionsbolag eller så läggs det ner”, säger Peter ”Petski” Westerholm.
Tillsammans med Magnus Silfvenius-Öhman leder han Magnus och Petski på tv – hur svårt kan det vara, som från och med i år kommer att göras av ett utomstående produktionsbolag med understöd av fondpengar.
Också Buus-fredag och Svensk sommar i Finland, samt Radio Vegas Samtal om livet kommer att gå samma väg. Orsaken är enkel, Svenska Yle har inte råd att göra dem längre. Genom utlokalisering kan man få fonderna att stå för en del av kostnaderna.
”Utan lösningar som dessa skulle vi vara tvungna att allvarligt överväga omfattningen på vår verksamhet”, säger Annika Nyberg-Frankenhaeuser, direktör för Svenska Yle.
Att de finlandssvenska fonderna, i första hand Svenska Kulturfonden och Konstsamfundet, stöder produktionsbolag som gör program för Svenska Yle är ingenting nytt. Tillsammans gav de två nästan en miljon euro till olika tv-serier och dokumentärfilmsprojekt i fjol.
Men inför 2011 var det ekonomiska läget svårare än tidigare. Det fanns ett hål på två miljoner euro i budgeten, vilket gjorde att Svenska Yle var tvunget att vända sig till fonderna för större understöd än vanligt.
Berndt Arell, som är direktör för Kulturfonden, poängterar att det handlar om ett tillfälligt understöd, som ges under förutsättning att man lyckas hitta en hållbar finansiering från och med nästa år.
”Vi köper dem ett år att förbättra sin förhandlingsposition.”
Tidigare har fonderna krävt att Yle stått för minst 40 procent av finansieringen. Nu sänker man andelen till 30 procent genom att också Svenska folkskolans vänner deltar. Dessutom låter fonderna undantagsvis Yle bestämma vilka produktioner som ska få understöd. Normalt är det fyra utomstående sakkunniga som tillsammans med styrelsen väljer vilka produktioner som ska få understöd.
Fondunderstöden är inte okontroversiella. Rundradiolagen är tydlig med att Yle inte får producera sponsrade program.
”Det här är inte sponsrade program. I så fall är all filmproduktion sponsrad eftersom den får stöd av filmstiftelsen. Det här handlar om stöd från fonder, vars intresse sammanfaller med våra”, säger Nyberg-Frankenhaeuser.
Men får fonderna inte en slags vetorätt om produktionerna är beroende av deras finansiering?
”För all del, men samtidigt ligger det i deras intresse att stöda den svenska kulturproduktionen i Finland. Och det är ju vi som står för utgivningsbeslutet, just för att garantera oberoendet.”
Berndt Arell medger att understöden inte är oproblematiska.
”Vi är väl medvetna om att det finns en risk för ett beroendeförhållande. Det kan inte vara fondernas uppgift att stöda Svenska Yle med så här stora summor.”
Fakta
900 av 1500 FST5:s sändningstimmar per år (exklusive repriser) är inköpt material. Drygt 400 av dessa timmar är inhemska, så kallade samproducerade, program.
Kulturfonden och Konstsamfundet stödde i fjol FST-produktioner med 930 000 euro (exklusive filmprojekt). De totala kostnaderna för FST5 var omkring 26 miljoner.
Under de senaste åren har bland annat tv-serierna We are the Champions, Farsor, Min Morgon, Lilla onsdag och Robban gjorts av utomstående produktionsbolag med hjälp av fondstöd.


