Svenskar styr medie-Åland
Inom kort är tre av fyra mediechefer på Åland rikssvenskar. Att veta vad Finlands statsminister heter är ett plus, men inte något absolut krav för anställning.
![]() Nya idéer. Carl Borgströms koppling till Åland är ett hus som ägs av hans flickväns familj. De två hade redan en tid funderat på att fly Stockholmsstressen och när jobbet på Åland 24 dök upp nappade paret snabbt på betet. |
Det åländska medielandskapet har i år fått två svenska tillskott i Carl Borgström, som i februari blev tv-chef på Åland 24, och Jonas Bladh, som i maj tillträder som chefredaktör för Nya Åland.
”Min målsättning är att skapa en hållbar ekonomi genom att göra bra lokal-tv”, säger Carl Borgström som tidigare jobbat med storproduktioner som Robinson och Halv åtta hos mig.
Jonas Bladh kommer direkt från Aftonbladet där han arbetat sedan år 2000.
”Min fru kommer från Åland så jag har varit en flitig Ålandsbesökare i flera år. När vi såg annonsen föll det sig naturligt att söka.”
Det är alltså meriterade journalister som tar över på chefsplats, men hur mycket vet de två om sitt nya hemland Finland? Vad heter till exempel landets statsminister?
”Tarja Halonen? Jasså inte? Du hade i och för sig nästan kunnat fråga detsamma om Sverige, utan att jag vetat. Jag är inte så insatt i politik, men vi har den kunskapen på redaktionen”, säger Carl Borgström något generat.
”Äh, jag läste ju det där i morse, men nu kommer jag inte ihåg. Något på K?” försöker Jonas Bladh.
Att det är två svenskar som tagit hem de senaste åländska chefsjobben är inte någon slump. De senaste åren har de varit mera regel än undantag att redaktionernas arbetsansökningar kommit från väster, snarare än öster. Den här trenden märks också på radion.
”När Ålands radio och tv år 1996 blev ett eget landskapsägt aktiebolag och slutade vara en redaktion inom svenska Yle var nästan alla journalister finlandssvenskar. I dag är ungefär en tredjedel från Finland, en tredjedel från Åland och en tredjedel från Sverige”, säger Astrid Olhagen, som är redaktionschef på Ålands Radio och också hon från Sverige.
Det finns ett överskott på utbildade journalister i Sverige, vilket gjort att många vänt blickarna österut. En av journalistemigranterna är Bertil Bergqvist, som i dag läser nyheter på Ålands Radio. Det var mer eller mindre av en slump som han hamnade på Åland efter att ha blivit osams med chefen på Radio Blekinge för 14 år sedan.
”Jag skickade ut en massa ansökningar och Ålands Radio var de första som nappade. Det är jag innerligt tacksam för i dag”, säger Bergqvist som trivs på Åland.
Man behöver, enligt Bertil Bergqvist, inga större finsk- och Finlandskunskaper för att klara jobbet som lokalreporter på Åland. När han bläddrar genom pressutskicken i e-posten hoppar han helt kallt över de finska.
”Är det någonting viktigt så översätter de nog.”
Om det kniper så finns det för det mesta någon på plats som kan finska. I alla fall tills vidare. Största delen av radions finskkunniga reportrar tillhör redaktionens äldre garde som sakta men säkert närmar sig pensionering. Astrid Olhagen följer med viss oro med utvecklingen. Om tillströmningen av finlandssvenska finskkunniga journalister inte tar fart riskerar språket bli ett betydligt större problem.
”I dag får vi mycket fler praktik- och sommarjobbsansökningar från Sverige än från Soc&kom.”
Svenskt på Åland
Andelen svenska journalister varierar från redaktion till redaktion. Åland 24:s lilla fyrmannaredaktion är helsvensk, medan Nya Åland för tillfället bara har en reporter med svensk bakgrund.
På Tidningen Åland är 6 av cirka 20 reportrar svenska och på Ålands Radio 5 av 17.
När Nina Fellman i maj slutar som chefredaktör på Nya Åland är Tidningen Ålands Niklas Lampi den enda icke-svenska mediechefen på ön.


