Låt folket bestämma

Ibland ser man så tydligt vad resursbrist leder till.

Den här gången tänker jag på Vasabladet. Vid sidan av vissa egna filmrecensioner sammanfattar tidningarna ofta på fredagar på närmare en halv sida vilka biofilmer man ska kolla in.

Skalan går från 1 till 10, och dessutom serveras en kort sammanfattning över intrigen.

Men högsta domare är inte en välinsatt filmkritiker, den där med det personliga tilltalet som alla österbottniska läsare skulle känna till, nej, istället kör man på en ”demokratisk” (och ack så billig) lösning.

Folkets röst!

Och med dagens medielogik betyder det att ”folket” är identiskt med Internet Movie Database.

På den i och för sig alldeles utmärkta filmsajten imdb.com kan nämligen vem som helst tycka till om en film. Kasta fram ett vitsord bara och så spottar sajten ut ett medeltal.

Och det är denna globala, i praktiken främst amerikanska, sanning som Vbl ger spaltutrymme åt.

Tidningarnas insats är alltså exakt noll, eftersom också presentationstexterna är copy-paste material – utan själ och hjärna.

Visst tycker kulturredaktionen själv att det är en usel lösning, och man har i princip ett beslut på att lägga av, man har till och med sökt understöd av fonderna för att höja på nivån på filmkritiken. Men  svaret löd: stödet ska användas för litteraturkritik.

Men är det inte just för det personliga tilltalet som folk betalar för sin dagstidning? Känner de som skär i kultursidornas budget inte till att folk kan surfa ut till imdb.com alldeles själva om de så vill?

En kultursida kunde däremot erbjuda just det som är bristvara i internets gratisvärld: en tänkande lokalt förankrad filmkritiker med integritet, kunskap – och egen smak.

Den finska filmen Elokuu hade nyligen premiär. I skrivande stund har den samlat hisnande 17 röster från världens biobesökare. Betyget är 6. 3.

Även denna meningslösa siffra kommer Vbl troligtvis att trycka.