Webben söker sin väg
Ska en tidnings eller radio-kanals webbsajt fungera som komplement till eller som en kopia av moderprodukten? Eller är det en plats för kreativa experiment?
![]() Ny kunskap krävs. ”Vi kan inte längre tänka att vi enbart är journalister som skriver för en papperstidning, vi producerar material för de kanaler vi har”, säger Johanna Törn-Mangs på KSF Media. Eva Pursiainen från Radio X3M tillägger att radiopratarna blivit mångmedieredaktörer. |
Mätt i antal besökare har de finlandssvenska mediehusen lyckats hyfsat med sina webbplatser. Både Hufvudstadsbladet och Vasabladet har under goda veckor fler unika besökare på webben än man har prenumeranter. Innehållsmässigt kan man ändå knappast tala om någon större innovationskraft. Trots ett ökat utbud lokalt och eget material domineras vissa sajter fortfarande av FNB-texter. Bloggar och läsardebatter har i dag en självklar roll medan videoinspelningarna fortfarande söker sin form.
Men kanske håller någonting på att hända. Två finlandssvenska sajter har nyligen genomgått en rejäl uppfräschning, Yles Radio X3M i början av året och Hufvudstadsbladets hbl.fi i måndags. X3M producerar innehåll riktat till en specifik och rätt snäv målgrupp, unga vuxna. Hbl.fi är en nyhetssajt som ska tillfredsställa en bredare publik. Trots olikheterna har de båda husen gått igenom samma frågeställningar. Den viktigaste är kanske ”vad ska vi erbjuda på webben?”
Webbredaktör Eva Pursiainen på Radio X3M säger att kanalens webbplats ska vara underhållande och en plats dit besökaren återvänder dagligen.
”Vi har otroligt mycket egen produktion i radio varje dag och det finns många som går miste om bra innehåll. Då vi funderar på vilka grejer som ska lyftas fram i webben, funderar vi först på om de alls passar där och sedan hur vi ska göra dem. Oftast utmynnar det jobbet i något nytt.”
Artiklarna, videosnuttarna och bilderna som finns på X3M:s produceras oftast av journalisterna och webbredaktörerna. Pursiainen säger att många i början av förnyelsen var ivriga att prova på allt. ”Då vi först upptäckte vilka alla möjligheter den nya sajten gav ville alla i ett skede filma, sedan infoga kartor, sedan göra listor med mera. Nu har vi kommit till det skedet att vi på förhand funderar på vad som passar bäst just för den här grejen.”
Hur skulle du ännu vilja utveckla sajten?
”Just nu tycker jag att webben funkar bra. Sedan får vi se hur världen utvecklas och vi ska följa efter. Det som inte ska hända på nytt är att det tar sju år mellan webbförnyelserna.”
På Hbl kändes tiden från 2007, då webben senast förnyades, till i dag som en evighetslång väntan. Johanna Törn-Mangs, som är chef för digitala medierpå KSF Media berättar varför förändringen gjordes.
”Vi vill ha en modern nyhetssajt med en ny look. Vi ville också ha en vettigare navigering och i slutändan är syftet att öka antalet besök.”
I arbetet med att förnya hbl.fi har man noga granskat den tidigare trafiken på webben. Vilka nyheter läses mest? Vilka nyheter får mest klick?
Betyder det mer säljande eller kvällstidningsaktiga rubriker?
”Vi har diskuterat det här mycket i huset. Tilltalet på webben ska vara mycket vasst och rappt men inte vulgärt. Webben ska ha samma själ och värderingar som papperstidningen.”
Johanna Törn-Mangs: ”Sydsvenskan, den är jättebra och Svenska Dagbladet. Den är jättesnygg med en kombination av vassa rubriker och bra kvalitet.”
Eva Pursiainen: ”Jag är inte en sajtsneglare men det är klart jag tittar på andra webbsajter med ett nytt öga. Jag har en känsla av att man är på väg mot en lugnare och mer stilren layout på webben.”


